Svinajakten av Anna Bovaller

Svinajakten var Anna Bovallers debutbok. Här får vi möte Petra Wester som arbetar som advokat i Stockholm, där hon bor med sin sextonåriga dotter Martina. Petra har ett sommarhus på Österlen dit hon söker sig för att komma undan stress och yrkesliv.

Svinajakten

Bokens första mening: “När Petra Westers midnattsblå BMW slingrade sig fram genom Brösarps backar log hon för sig själv och sjönk djupare ner i sätet.”

En sommar blir Petra kontaktad av affärsmannen Sten Backman, en bekant från studietiden, som just ärvt den pampiga österlenska gården Hamra efter sin fars plötsliga bortgång. Stens nya planer för Hamra och den traditionsenliga jakten där ses inte med blida ögon i trakten.

En plötslig och tragisk dödsolycka sätter i gång polisens utredning. Petras efterforskningar på Stens uppdrag blir nu allt farligare och hennes upptäckter gör att hon motvilligt dras in i polisutredningen.

När jag började läsa den här boken störde jag mig något vansinnigt på språket i boken men jag kan tyvärr inte sätta fingret på vad exakt det var som störde mig. När jag sedan började komma in i boken blev den faktiskt så pass spännande att språket inte längre störde mig. Tyvärr så är mitt helhetsintryck av boken att den inte är speciellt bra, finns mycket mer välskrivna deckare än den här och storyn känns inte alls trovärdig. Ett plus för att man faktiskt inte på en gång kan lista ut vem som är mördaren, något som är allt för vanligt när man läser deckare tycker jag.

Som sagt, min åsikt är att boken inte alls är speciellt bra men man får komma ihåg att det var författarens debutbok så hon kanske inte var riktigt varm i kläderna ännu?

Bokens första mening: När Petra Westers midnattsblå BMW slingrade sig fram genom Brösarps backar log hon för sig själv och sjönk djupare ner i sätet.

Antal sidor: 376

Utgivningsår: 2009

Förlag: Norstedts

Betyg Åsa: *

Advertisements

Svart Inka av Ingrid Boström

Svart Inka handlar om de tre studenterna Christin, Antonia och Marie som försvinner efter att ha vandrat Inkaleden i Peru. Christins mamma Eva är orolig för att den korrumperade poliskåren i Peru inte gör tillräckligt för att hitta hennes dotter och beslutar sig för att tillsammans med sin väninna Cecilia åka till Peru och själv leta efter sin försvunna dotter och dotterns vänner. Ytterligare händelser får den svenska staten att agera och en svensk polisman skickas till Peru.

Svart Inka

Första Mening: “Att resa är att dö en smula.”

Boken är skriven på ett enkelt och rakt språk och personbeskrivningarna är rätt ytliga men boken är ändå spännande och jag rycks med i handlingen. Även om jag gärna hade velat veta lite mer om karaktärerna så blir jag nyfiken på hur det hela ska sluta. Jag gillar att boken har många men korta kapitel, det passar mig perfekt då jag ofta läser i kollektivtrafiken och då uppskattar att det är lätt att hitta ett bra ställe att sluta på när det är dags att lägga undan boken. Något som störde mig var att boken hade behövt korrekturläsas lite bättre då det förekom en hel del felstavningar men jag tycker absolut att boken är läsvärd om du gillar spännande och okomplicerade böcker.

Sidor: 299
Utgivningsår: 2012
Förlag: Butterfly Med
Betyg Åsa: ***

Bara ett barn av Malin Persson Giolito

I Malin Persson Giolitos Bara ett barn får vi följa Alex Andersson som ständigt råkar i slagsmål, har svårt att koncentrera sig i skolan och somnar på lektionerna. Han pratar knappt och säger han väl något så svär han bara. Hans lärarinna tycker att det är något fel på honom, något som inte stämmer. En dag upptäcker hon något som får henne att slå larm och som får henne att tro att hon förstår varför Alex är så konstig.

Bara ett barn

Bokens första mening: “Han föddes.”

Lärarinnans misstankar tas på allvar och Alex blir tvångsomhändertagen av socialtjänsten och polisen inleder en brottsutredning. Sophia Weber, delägare på en liten advokatbyrå i Gamla stan, utses till Alex advokat. Sophia har väntat länge på att få den kallblodiga brottsling hon tycker att hon förtjänar men nu sitter hon där med en liten späd klient som bara är sju gammal och som varken kan åtalas eller straffas.

Jag tycker att Bara ett barn var riktigt bra. Boken är gripande, rörande och otroligt otäck. Jag tycker boken var engagerande och eftersom författaren själv är advokat så är hon insatt i ämnet vilket gör att man får en bra bild av hur det går till inom rättsväsendet. Läs den! Jag gillade även hennes debutbok men den här var faktiskt ännu bättre.

Sidor: 371

Utgivningsår: 2010

Språk: Svenska

Förlag: Pirat förlaget

Betyg Åsa: ****

Weirdo av Cathi Unsworth

För tjugo år sedan dömdes den då 15-åriga Corrine Woodrow för mordet på en av sina klasskamrater. Nu visar DNA att någon annan verkar ha befunnit sig på mordplatsen. Privatdetektiven Sean Ward får i uppdrag av en advokat som försöker fria Corrine att åka till Norfolk för att utreda mordet och försöka ta reda på vad som egentligen hände för 20 år sedan. På plats möter Sean en småstad som döljer många hemligheter och där det verkar finnas de som inte vill att sanningen ska komma fram.

Weirdo

Inledande mening: ”De hade gömt henne långt borta från resten av världen, djupt inne i en skog.”

Weirdo av Cathi Unsworth är en riktigt bra deckare. En fantastiskt spännande bok i riktig småstadsmiljö. Den här boken var riktigt svår att lägga i från sig och man ville verkligen veta hur den skulle sluta. Härligt med en deckare där man inte kan lista ut slutet på en gång, här var slutet en överraskning ända fram till de sista sidorna. Boken hoppar i tiden och det är många karaktärer att hålla reda på men den är riktigt välskriven så det är ändå inte svårt att hänga med. Jag gillar den lite mystiska stämningen som skapas av att mordet verkar ha någon form av koppling till magi. Härlig åttiotals känsla också i de delar av boken som utspelar sig i tiden för mordet.

Gillar ni bra och välskrivna deckare så kan jag verkligen rekommendera Cathi Unsworths Weirdo.

Antal sidor: 382

Förlag: Kalla Kulor Förlag

Utgivningsår: 2012

Språk: Svenska

Översättning: Per Planhammar

Betyg Åsa: ****

Dolores Claiborne av Stephen King

Dolores Claiborne är en av alla Stephen Kings böcker som även blivit film. Den är ett utmärkt exempel på en bok och en film som verkligen skiljer sig mycket åt. Inte bara det faktum att boken helt och hållet utspelar sig under ett långdraget polisförhör med en detaljerad livshistoria verbalt återgiven, vilket vore väldigt svårt att filmatisera. En hel del karaktärer av vikt återfinns inte i filmen till exempel har Dolores färre barn i filmen än i boken, vilket är lite tråkigt eftersom omtanken om deras framtid spelar in och styr hennes handlingar i viss mån.

Dolores Claiborne

Inledande mening: “Vad var det du frågade, Andy Bissette.”

En central del av historien är relationen mellan huvudpersonen Dolores och hennes arbetsgivare Vera vars död är anledningen till det pågående förhöret. Dolores har arbetat som Veras hembiträde och mot slutet blir hon även hennes sköterska. Vera är en kall kvinna men hon hjälpte Dolores att hantera en svår situation genom att lära henne att: “Sometimes Being a Bitch is All a Woman Has to Hold On to“. Alla är ganska övertygade om att Dolores har mördat sin man men frågan är om hon nu dödat ytterligare en person.

Här är vi båda rörande överens, den här filmen är inte särskilt bra däremot är boken klart läsvärd och spännande. Däremot delar inte tidningen Times vår uppfattning – de anser att den här filmatiseringen är en av de tio bästa som har gjorts av Stephen Kings böcker. Vår rekommendation är: strunta i filmen och läs boken istället.

Antal sidor: 260

Förlag: Albert Bonniers förlag

Utgivningsår: 1993

Översättning: Lennart Olofsson

Betyg Hjalmar: ****

Betyg Åsa: *****

Blå Gryning av Ann Cleeves

Blå Gryning är den sista fristående delen i Shetlandskvarteten. Tidigare böcker i serien är Svart som natten, Vita nätter och Rött stoft. Jag inte läst någon av de tidigare böckerna än. Boken utspelar sig på Fair Isle, den minsta av Shetlandsöarna, som även gett namn till ett mönster förekommande på vissa stickade tröjor. I den avslutande boken i Shetlandskvarteten har Jimmy Perez åkt hem till Fair Isle för att presentera sin fästmö Fran för hennes blivande svärföräldrar.

Blå Gryning

Bokens första mening: “Fran satt med slutna ögon.”

Jimmys mamma har ordnat en förlovningsfest för paret. Festen firas i ett gammalt fyrhus som numera inhyser en fågelstation. På fågelstationen bor den kvinnliga föreståndarinnan, hennes make, makens tonårsdotter, en kokerska och ett mindre antal besökande ornitologer. Även de boende på fågelstationen deltar på förlovningsfesten. Morgonen efter Fran och Jimmys förlovningsfest hittas föreståndarinnan för fågelstationen knivmördad med fjädrar i håret.

De enda som befunnit sig på fågelstationen vid tiden för mordet är de boende på fågelstationen men vem av dem är mördaren? På grund av den dåliga väderlek som råder är det omöjligt att begära in förstärkning utifrån. Jimmy blir därför tvungen att själv försöka lösa mordet.

Isolerade i fågelstationen med vetskap om att en av dem är en mördare blir situationen på ön, och fågelstationen i synnerhet, allt mer ohållbar.

När ännu ett brott begås blir det än mer uppenbart att Perez snabbt måste lösa fallet innan situationen spårar ur fullständigt.

Boken är spännande och platsen där boken utspelar sig är bra beskriven. Jag lyckades faktiskt inte lista ut vem mördaren var innan det avslöjades, trots att det endast fanns ett litet antal potentiella mördare att välja mellan. Även om boken var spännande upplever jag den bara som en medioker deckare. Inte nytänkande eller speciell på något vis men ett helt ok tidsfördriv. En varning: Om du vill ha lyckliga slut är det här inte en bok jag rekommenderar.

Ann Cleeves belönades med Duncan Lawrie Dagger för bästa engelska kriminalroman för Svart som natten. Svart som natten nominerades också till Martin Beck award av Svenska Deckarakademin.

Antal sidor: 358

Utgivningsår: 2010

Översättning: Jan Järnebrand

Språk: Svenska

Förlag: Bonnier Pocket

Betyg Åsa: ***

Dockan av Ed McBain

Boken Dockan är en spännande liten bok som handlar om 87:e polisdistriktet i en amerikansk storstad. Platsen för många McBains deckare. Här får vi följa Steve Carella och hans kollegor i de dramatiska utredningsarbetet av mordet på fotomodellen Tinka Sachs.

Dockan

Inledande mening: “Barnet Anna satt tätt intill väggen och lekte med sin docka, talade till den, lyssnade.”

Låt oss börja med några rader kring författaren Salvatore Albert Lombino, kanske mest känd under pseudonymen, Ed McBain. Jag vill inte på något sätt ge sken av att vara en stor McBain-läsare, några böcker har det blivit med givet hans sagolika produktivitet är det ingenting. Men han är en intressant författare ur det perspektivet att han är otroligt produktiv och läst av många personer. Det är nog en hel del av dagens deckarförfattare som läst en hel del av McBain men hävdar att de tagit mest intryck av Hemingway. Jag misstänker att bladen i hans böcker inte vänds riktigt lika frekvent som för tio tjugo år sedan. Dock fortfarande läst. Salvatore Albert Lombion har även gett ut böcker under pseudonymen Evan Hunter och Richard Marsten. En bisak som är värd att observera är att de två översättarna av den här boken är kända för sina egna skriverier om Martin Beck.

Tinka Sachs dotter Anna satt gömd i lägenheten när hennes mor mördades och hörde allt som utspelade sig. I sin famn höll hon sin favoritdocka, Pratkvarn, som längre fram i boken ska visa sig bli den avgörande pusselbiten som behövs för att lösa fallet Tinka Sach.

En intressant finess med den här deckaren är att det är möjligt att komma på lösningen i förtid. Det är inte lätt jag var chanslös, Åsa klarade att knäcka nöten och förutspå historiens lösning under läsningens gång. Det här är inte en bok som kommer att förändra ditt liv men den fungerar absolut för att fördriva tiden i sommarstugan när du vill undvika att behöva umgås med släkten.

Antal sidor: 168

Utgivningsår: 1965

Översättning: Maj Sjöwall och Per Wahlöö

Betyg Hjalmar: ***

Betyg Åsa: ***