Knulp av Hermann Hesse

Boken handlar om luffaren Knulp. En dagdrivare utan krav eller prestationsångest som tar en dag i taget. Vi får följa honom på hans vandringar och lära känna hans ganska stora nätverk av vänner. Han har alltid sin gesällbok med sig om samhället undrar vad han egentligen sysselsätter sig med. Men Knulp avskyr ordnat arbete och uppställda krav han lever sitt liv genom att alltid vandra vidare.

Knulp

Bokens första mening: ”En gång i början av nittiotalet blev vår vän Knulp tvungen att ligga på sjukhus i flera veckor, och när han i mitten på februari skrevs ut därifrån var vädret så ruggigt att han redan efter några dagars vandring kände sig febrig igen och måste söka sig tak över huvudet.”

Vår käre luffare Knulp har några drag som skiljer sig avsevärt från de personlighetsdrag som man först kommer att tänka på när man hör benämningen luffare. Han har många vänner och sociala relationer med människor från olika samhällsklasser. Och dessa uppskattar starkt hans närvaro och umgänge.

Hans utseende och blida och ömsinta lynne bedårar många kvinnor. Han umgås med dessa som en vacker förstående charmerande vän inte som en playboy, vilket faktiskt blir en ganska intressant beskrivning av en relation.

Översättaren Erik Ågren har skrivit ett lysande efterord där bokens innehåll relateras till författarens egna problem i livet. Faktum är att bokens karaktär Knulp lyckas åstadkomma en lösning på många av de problem som Herman Hesse inte lyckades lösa i sitt eget liv.

Den här boken som beskriver en luffares vardag kom 1915 många år innan Harry Martinson beskriver företeelsen i Vägen till Klockrike. En intressant sak är att Knulp vid ett tillfälle i boken sjunger en liten visa om den förlorade sonen vilket är namnet på ett särtryck från boken Vägen till Klockrike av Harry Martinson.

Om läsaren av denna text är juridiskt bevandrad kommer min frus kommentar: ”en individ som uppnår resultat utan ambition eller uppsåt bör hädanefter benämnas knulpös” framstå som självklar.

Antal sidor: 124

Utgivningsår: 1915

Förlag: Bakhåll

Översättning: Erik Ågren

Språk: Svenska

Betyg Hjalmar: *****

Betyg Åsa: ****

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s